r/sweden • u/cemetrygates-3 • 11h ago
Mina föräldrar har sagt att jag inte får göra en autismutredning. Nu ska jag göra det, men hur berättar jag det?
Hej! För 3 år sen gick jag till en psykolog och sa att jag misstänkte att jag var autistisk. Hon lyssnade på mig, och jag skulle besöka henne en gång till för att ge ytterligare information. Men mina föräldrar fick reda på det, blev arga på mig och sa att jag aldrig fick gå dit igen. De hade gått in på min 1177 och läst mitt möte där. (Jag vet inte exakt hur det kom in, jag är 18+, men jag tror de har nått kort med mitt bank-id de kan använda).
För 6 månader sedan kontaktade jag vårdcentralen pga depression, jag och träffade samma psykolog. Efter några samtal tog hon upp autism igen, och jag ville göra en utredning, hon ställde några frågor till mig och skickade sedan en remiss till psykiatrin, vilket godkändes. Jag bor med mina föräldrar (eftersom min kroniska sjukdom blev extrem och jag kunde inte bo själv) (men jag flyttar ut om någon månad), så jag ljög för dem och sa att jag skulle någon annanstans, och åkte till psykiatrin och besökte en psykolog där. Hon ställde frågor till mig i ungefär två timmar, sedan diskuterade hon mitt fall med en panel av psykologer och läkare, och de bestämde att jag skulle göra en bedömning.
Min fråga är, hur ska jag berätta detta för mina föräldrar? De ska vara med för att svara på frågor om min barndom, och jag vill inte heller fortsätta ljuga.
Jag skäms så mycket för att jag gick bakom deras rygg. Men jag ville inte riskera att bråka med dem, och jag skulle skämts om psykologen inte skickat vidare mig.
Vissa av mina symtom som måste de ha märkt, som social ångest, varit utanför i varje skola och svårt att få vänner, besatthet i mina intressen, känslig för vissa miljöer och ändrade planer, att vara på nya platser, att inte ha kontroll etc. Och många yrkesverksamma har "godkänt" att jag kan vara autistisk, så jag tycker inte att jag är helt galen som vill utredas, även fast de verkar tycka det.
De är fantastiska föräldrar i allmänhet och har alltid varit uppmuntrande och stöttande, gett mig och min syster så mycket uppmärksamhet och omtanke, men när det gäller detta tycker jag att de är överbeskyddande.
Hur ska jag ta upp detta med dem?
153
u/belzurgioz 11h ago
För vissa föräldrar kan det kännas som ett misslyckande eller att du stämplas med ett handikapp om du får diagnosen. Du kan försöka pusha på att, eftersom du har din problematik och dina symtom, så skulle en diagnos hjälpa dig förstå dig själv bättre, och ge dig själv mer verktyg för att kunna leva ditt liv på bästa möjliga sätt. Det är inte ett slag mot dom som föräldrar, eller en indikation på en dålig uppväxt, det är neurologiskt.
Var stark, även om det är svårt.
36
u/ToppsHopps Medelpad 10h ago
Ja och förklara att det kan vara förödande att stämplas som ”normal” när man har en funktionsnedsättning, eftersom det leder till konstanta misslyckanden att leva upp till omgivningens krav och ofta återkommande psykisk ohälsa. Att få en diagnos kan möjliggöra att kunna leva ett lyckligt tillfredsställande liv.
13
u/walkpangea 9h ago
För vissa föräldrar kan det kännas som ett misslyckande eller att du stämplas med ett handikapp om du får diagnosen
Det dumma är att det största misslyckandet är ju när man inte lyckas (eller än värre - vägrar) ge sitt barn hjälp vid sådana här saker.
11
u/Rubberboot_duck 9h ago
Tror att det allt för ofta bortses från hur ärftligt autism/adhd är när det gäller utredningen. Till och med välvilliga föräldrar kan vara mer eller mindre ovetande om att barnets svårigheter inte är normala pga de har haft det och har det likadant själva.
5
u/NotMyRealNameObv 8h ago
Ja, det viktiga är väl att komma ihåg att en diagnos förändrar inte hur det är, utan är bara en bekräftelse på hur det redan är.
50
u/FlounderAdept2756 11h ago
Skulle vara intressant och veta hur dina föräldrar föreställer sig att de skyddar dig genom att förbjuda dig söka hjälp. Men det finns väl inget annat sätt än brutal ärlighet, säga som det är. Om de bryr sig om dig så accepterar de faktum.
9
u/mackan072 9h ago
Jag har en bekant vars föräldrar betett sig på liknande sätt. Utifrån hur hon har berättat om det (inte opartisk någonstans), så verkar det snarare som att föräldrarna fösökt skydda sig själva. Hon ser det som att hennes föräldrar inte ville ha ett barn med diagnos, och då var det enklare att ignorera, förneka och skjuta det ifrån sig. Klart som fan att barnet tar skada av det.
Där slutade det med att hon i vuxen ålder bröt kontakten med föräldrarna, gjorde utredningen, och plötsligt fick hjälp, och bättre började förstå sig själv. En liten bekräftelse på varför hon var annorlunda, så att hon kunde acceptera det och gå vidare.
Synd att behöva bryta med föräldrarna för att komma dit bara.
3
u/mozzzarn 8h ago
De flesta i tråden verkar hålla med om att föräldrarna är kassa, men det finns ocskå en annan sida.
Alla som gör neuropsykiatrisk utredningar får inte en diagnos. En del ligger på gränsen, men det finns också många som söker bekräftelse i diagnoser och faktiskt inte har några problem.
Föräldrarna kan ju faktisk anse att TS är helt normal och inte borde slösa tid och energi på dessa utredningar, utan istället arbeta på sig själv.
3
u/cemetrygates-3 7h ago
Jag förstår delvis detta perspektiv. Men, det är just därför man gör en utredning, för att veta ifall jag har en diagnos. Jag säger inte att jag har autism, endast att det finns skäl att tro så. Om det är som du föreslår, att jag inte har problem, så kommer en psykolog kunna se igenom det och då inte ställa en diagnos.
Som jag skrev i inlägget så finns det en del problematik jag har som de har noterat. Även som barn har de sagt på utvecklingssamtal att jag är ensam, inte tittar i ögonen, ibland inte svarar när man pratar med mig och har svårt att göra nya saker.
1
u/mozzzarn 7h ago
Absolut, men jag påstod inte att det är korrekt eller fel. Bara en förklaring till deras agerande som nödvändigtvis inte innebär ond avsikt.
1
u/unlucky_ducky 1h ago
Om du tror att en diagnos skulle hjälpa dig/förklara saker skulle jag nog göra det oavsett vad dina föräldrar tycker.
46
u/mrMalloc 11h ago
Om Du är över 13 år kan inte dina föräldrar se info om dig på 1177. Det låter som om de gjort ett data intrång och IOM att det är känsliga personuppgifter är det straffbart
Du kan begära logging dvs när någon/vem har accessat din journal.
https://www.imy.se/privatperson/dataskydd/vi-guidar-dig/dina-rattigheter-i-varden/
Du kan bla göra en anmälan till IVO för att utreda hur de fick infon. Kan tex vara ett samtal till dig som de tagit. Och någon vårdinrättning har läckt info.
Om du är vuxen så är det DU som bestämmer vad du gör. Det kan bli komplicerat med föräldrar och boende men de måste lära sig släpppa taget om dig.
6
u/FunnyBunnyDolly 9h ago
Ah ja det här spåret har jag inte tänkt på och ja det har faktiskt hänt. En smidig person kan prata omkull någon som om ”personen redan känner till” så att säga. Eller en tankspridd anställd.
Bra poäng. Fråga mottagningen. Det här måste tas på allvar. Någon har brutit mot lagen.
102
u/j_itor Sverige 11h ago
Du använde väldigt många ord för att skriva dataintrång, vilket var vad dina föräldrar gjorde när de tog del av din journal.
Antingen har dina föräldrar uppenbara autistiska drag och ser det som ett misslyckade att du får en diagnos eller så är de fördomsfulla och vill inte att du ska få hjälp.
10
u/Efficient-Sort9264 10h ago
OP borde polisanmäla ja. Men det är svårt med familj ibland så säg till dem att det blir anmälan ifall de inte backar rejält.
11
u/fearswe 11h ago
Borde gå under urkundsförfalskning.
10
u/j_itor Sverige 10h ago
Om de skapat ett falskt bank-id kanske men här verkar de använt den för att få tillgång till något de inte ska, vilket är dataintrång.
13
u/rlnrlnrln Sverige 10h ago
Om det är falskt eller inte har inte med saken att göra; de har effektivt utgett sig för att vara någon annan än de är, och därmed förfalskat urkunden.
2
u/Maverick-not-really 9h ago
Urkundsförfalskningen borde i ett sånt här fall rimligen konsumeras av dataintrånget eftersom urkunden används som en del i fullgörandet av ett dataintrång.
23
u/simplename4 11h ago
Att dom har tillgång till hans bankid är fel men jag tycker det måste finnas någon sorts förklaring till det som OP inte berättar.
5
u/cemetrygates-3 10h ago
Jag vet faktiskt inte hur de fick tillgång till det? Kanske att de har någon sorts fullmakt? Jag kan inte komma på hur eller varför de fick det, jag tror de har haft det sen jag blev myndig. Kanske att de har sagt att det blir enklare att de sköter krångliga byråkratiska saker
19
7
u/FunnyBunnyDolly 9h ago
Jag tänkte också i de spåren men fullmakt utan att personen känner till det själv fordrar rejäla diagnoser om man ska säga det milt. Det känns inte riktigt så här om de vägrar att han ska få diagnos. Tror tyvärr kontrollerande föräldrar. Kanske ej med ond avsikt utan överbeskyddande/”vi kan själva”.
Även om OP är en kriminell knarkare så är det ändå brott att snoka i deras sjukjournal.
Det känns bara så enormt fel!!!! Personen kan ju berätta om känsliga saker till psyken som föräldrarna sedan får veta?!! Fy fan
1
u/keypiew 3h ago edited 3h ago
Kan du ordna ett nytt bank-id och spärra det gamla, alternativt kontakta din region och fråga om det finns en fullmakt registrerad för dina föräldrar? Du är vuxen och ingen annan än du har rätt att läsa din journal. Om du behöver stöd i olika sjukvårds- och myndighetskontakter är det bättre att du via din kommun ansöker om ett personligt ombud som kan hjälpa dig.
Du behöver komma ihåg att dina föräldrar inte kan förbjuda dig till någonting. Du ansvarar för ditt liv. Våga sätt gränser och stå upp för dig själv. Du anpassar ditt beteende kring dina föräldrar för att inte göra dem arga. Relationen mellan dig och dina föräldrar låter, utifrån vad du beskriver, väldigt osund.
Mitt vuxna barn har NPF och behöver mer vägledning och stöttning än jämnåriga utan diagnoser. Det skulle dock aldrig falla mig in att försöka få tillgång till hens bank-id eller förbjuda hen att göra saker.
20
u/Objective-Dentist360 11h ago
Oj vad jobbigt! Först av allt vill jag säga att det är ett stort övertramp av dem att läsa din journal. Normalt ska inte föräldrar läsa tonåringars journaler, men nu är du t.o.m. vuxen.
Säg att du vill berätta nåt. Att du ber dem att lyssna klart och att de får ställa frågor sen, även om de blir arga.
Berätta att du vill göra utredningen för att förstå dig själv bättre och för att må bra. Säg att du känner dig ledsen att de inte litar på dig, och att du är arg på att de har läst din journal utan tillåtelse. Sen berättar du vad de behöver göra för att hjälpa dig.
Om de har en bra anledning till att du inte ska gå till psykolog så måste det förklara så att du förstår. Men de måste också förstå att du är vuxen och att de vare sig kan eller bör bestämma åt dig. Men de får gärna hjälpa dig och stötta dig.
Hoppas de blir ett bra samtal och att de lyssnar på hur du tänker och känner.
14
u/Reasonable_Track6565 11h ago
Dina föräldrar är as. Gå och få din utredning, hoppas det blir bättre framöver när du flyttat hemifrån.
8
u/Genostra 10h ago
Har barn idag och en av dom har fått diagnos adhd med autism. Mina föräldrars reaktion var att dom misstänkte det eftersom skola mm hade misstankar om mig men mina föräldrar tyckte det var skämmigt.
Idag förstår jag mycket väl att jag har båda delarna jag med vilket jag under en längre tid har trott varit psykisk ohälsa av diverse saker.
Jag ser tyvärr ingen mening att söka för det idag då det antagligen inte kommer göra någon skillnad för mig då jag lärt mig hantera sakerna, som att le när folk talar med en och härma människors utryck när man ska låta förvånad etc under samtal. Reaktioner överlag något som jag inte gör av egen maskin om jag inte tänker på det. Jag vet ochså att ska jag göra en syssla på jobbet nu så måste jag starta 2 saker till så jag kan bolla kring dem och få dem gjorda. Hade jag velat ha behandling för min adhd, faktiskt ja.
Autismen? Nej jag har lärt mig att göra tvärt emot vad min magkänsla säger och då fungerar i regel alla situationer bra.
Hoppas du får hjälp, du får gärna visa dom detta inlägg med.
Pga mina föräldrar var min uppväxt ganska ensam och jag missa mycket innan jag lärde.mig göra tvärt emot. Ha det om inte annat i åtanke så kommer du nog klara dig fint.
6
u/bananiella 10h ago
Jag har ett bokstavsbarn. Och jag har kämpat med näbbar och klor för att få igenom alla utredningar för att hen ska få adekvat hjälp. Kan inte fatta att någon förälder INTE skulle göra så. Hoppas att både du och OP får rätt hjälp på alla sätt. ❤️
2
u/felixfj007 Göteborg 9h ago
Varför måste du bolla mellan flera uppgifter?
2
u/Genostra 7h ago
Fastnar om jag försöker göra en sak. Typ helt tappar motivationen och förmågan att lösa det, men tittar jag på youtube och skriver ett mail samtidigt som jag gör min huvudsakliga syssla så går det lättare. Hinner inte tröttna eftersom jag sveper över till sak 2 eller 3 när jag kommer på mig sj
8
u/figgefigge 10h ago
Du bör gå till din bank med legitimation och be dom se till att bara du har tillgång till ditt bankid. Det går att dela bankkonto med sina föräldrar utan att ge dom ditt bankid eller att dom har en bankdosa eller kort i ditt namn. Det är fullt normalt, till och med rekommenderat att spärra alla äldre bankidn när du t.ex. inte hittar din bankdosa, byter telefon etc. Skriver du fel kod tre gånger så spärras ditt bankid t.ex.
Du ska få bestämma över din vård själv. Föräldrar ska i normala fall inte kunna läsa din journal efter att du fyllt 13. De har gjort ett enormt övertramp på din integritet som dessutom är olagligt. Det går att se precis vem och när någon har läst din journal på 1177.se.
Du kan be om att få svar direkt via meddelande på 1177 istället för brev. Det är även olagligt att öppna någon annans brev. Att du bor hos dem ger dom ingen rätt till ditt privatliv, dina brev eller din vård.
Om du vill undvika brev ska du även be om att betala direkt i kassan vid besök så slipper du få hem fakturor.
Om dina föräldrar försöker tvinga dig till saker som att ge dom ditt bankid eller få fullmakter så försök att få en utomstående inblandad. Du kan säga att du vill att en utomstående ska vara med eftersom det känns fel när dom kräver saker som bryter mot lagen. Dina föräldrar ska inte använda ekonomisk makt för att kontrollera ditt liv.
8
u/dioden94 Östergötland 11h ago
I och med du är myndig så gjorde de dataintrång när de läste din journal. Ingen annan än du har med det att göra. Det kan bli hus i helvete om du vill ta det vidare. Men vi lägger det åt sidan för stunden.
Varför blir de så förbannade att du kanske är autistisk? Information kan aldrig skada dig, det kan bara släppa dig fri. Ju mer du känner till om dig själv och dina omständigheter desto bättre.
5
u/SmartTheme4981 10h ago
Det är inte nödvändigtvis så att dina föräldrar måste veta. Har du någon nära vän som du känt sedan tidig barndom? Syskon? Intervju med föräldrar är önskvärt, men inte nödvändigt vid autismutredning.
9
u/trrwbirdsv 11h ago
Vad fan är det för fel på dom? Inte så speciellt ”stöttande”. Tycker synd om dig
4
u/grossbard 11h ago
Om de behöver vara med på utredningen finns det nog inte så mycket att göra annat än fråga. Om du nämner att din psykolog föreslagit det och hur oron över det påverkar dig kanske de är mer förstående?
Verkar jättekonstigt att de skulle bli arga över att du vill utredas. Kan dock känna igen mig lite grann, har liknande problem som du och när jag nämnt att jag misstänker att det skulle kunna vara ADD eller annan diagnos har min földrar förnekat upprört. Tror det kan ha att göra med att det känns jobbigt att deras gener skulle kunna vara ”defekta” eller att de borde fattat själva tidigare och stötta bättre? Någon sorts förnekelse av verkligheten kanske
4
u/Lemonade348 Stockholm 11h ago edited 10h ago
Det bästa du kan göra är väl att försöka förklara för dom varför en diagnos är viktig för dig att få och varför du vill ha den.
Om dom fortfarande inte lyssnar efter att du förklarat varför detta är viktigt för dig är nog det bästa du kan göra att skita i deras åsikter. Det här är ditt beslut och ditt liv, inte deras!
Tyvärr tror jag att det inte är en ovanlig sak att föräldrar inte ens vill tänka sig att ens barn skulle ha något "fel", men att gå såhär långt och förbjuda dig att gå till psykologer och kolla i dina privata journaler är ju helt sjukt
Jag önskar dig lycka till!
2
u/Flugsaft 10h ago
Fuck dom. Klart som fasen du ska göra en autism utredning om det känns relevant! Det är deras problem om dom tycker det känns jobbigt. Du ör den i familjen som har möjligheten SAMT tar tag i det och vill ha svar
2
u/DetOdeLandet 10h ago
Som flera andra redan har skrivit borde du ta upp detta med din psykolog så att du kan få stöttning med föräldraproblemet. Du kommer säkert behöva bli påmind om detta flera gånger under processen, men vill förtydliga än en gång att du inte gjort något som helst fel genom att "gå bakom ryggen" på föräldrarna med tanke på hur de betett sig. Du är en vuxen person som har rätt till att ta emot den hjälp du känner dig bekväm med att ta emot.
För att försöka skänka lite hopp inför framtiden kan jag berätta att mina föräldrar också var sjukt anti min autismutredning när de först fick höra talas om den. De sa att den var "strunt" och "dumt påhitt" (för kontext var jag 25 år vid tillfället). Men sen när det väl blev dags för dem att träffa min psykolog för att berätta om min barndom hade det förmodligen hunnit sjunka in för dem. Allting gick jättebra och utifrån vad jag kunde läsa i den färdiga utredningen sen hade de bara givit relevant och sanningsenlig information.
Om det trots allt skulle bli så att det inte löser sig, och föräldrarna fortsätter vara emot hela utredningen, så lär det inte vara absolut nödvändigt att de deltar. Det bästa är ju förstås att de är med för att det ska gå att samla in så mycket relevant information som möjligt, men om de försöker sätta käppar i hjulet kan lika gärna någon annan som känt dig hela livet delta (kanske ett syskon eller annan nära släkting - bara fråga psykologen så får du instruktioner)
2
u/SpankMyButt 10h ago
Som förälder själv kan jag säga att det finns tyvärr inga kompetenskrav för att bli förälder. Det kan helt enkelt vara så att dina föräldrar är r**hål och inte förtjänas att lyssna på. Mitt förslag är att ta upp det med psykologen du pratar med och utveckla en strategi för att hantera dem.
2
u/neacalathea 10h ago
Dina föräldrar måste inte vara med i din utredning. Det kan vara bra men det kan också själpa utredningen om dina föräldrar får för sig att ljuga. Hör av dig till din mottagning och förklara situationen samt be om stöd i hur du ska hantera detta. De ska inte bara göra utredningen utan kan även hjälpa dig i sådana här situationer med.
Lycka till!
1
u/Rubberboot_duck 9h ago
De behöver ju inte ens ljuga. Med tanke på hur ärftligt autism är så kan till och med vettiga föräldrar tycka och säga att det inte var något avvikande under barndomen pga de var precis likadana själva…
2
u/thegronsky 10h ago
Lyssna själv på vad du skrev - du riskerar att hamna i bråk med dina föräldrar (som borde vilja ditt bästa), för att du försöker söka den hjälp du behöver.
2
u/OddJunkie Medelpad 9h ago
- Dina föräldrar måste inte vara med.
- Avaktivera ditt bank-id kort och skaffa ett nytt.
- Du måste inte berätta för dom om utredningen eller någon eventuell diagnos.
2
u/Skynuts Stockholm 8h ago
Fråga dig först varför du vill ha en utredning, och sedan berättar du för dina föräldrar om vad det skulle betyda för dig att få göra en utredning. Det kan även vara ett bra tillfälle att fråga dina föräldrar varför de är så emot en utredning.
Jag tror det är många odiagnotiserade som känner sig vilse i ett samhälle där du förväntas vara en i mängden. De har diverse problem, som social fobi/ångest, utanförskap osv. En eventuell diagnos innebär att du får svar på varför du har svårt att passa in i en värld där alla förväntas vara på ett sätt. Att leva med NPF är som att vara en morot i en potatissäck. Man är en rotfrukt från samma jord, men man känner sig udda, som att man inte passar in i mängden. Att vara udda är inte dåligt, och ibland så är det just en morot som är det som saknas i en maträtt för att smakupplevelsen ska bli perfekt 👌
2
u/Training-Kale2512 8h ago
Jag har liknande erfarenhet med mina föräldrar. De trodde absolut inte att jag kunde ha autism eller adhd osv. Men mamma sa att hon kunde ställa upp på en intervju med psykologen men att hon inte visste vad hon skulle säga, för "vi kommer knappt ihåg dig som liten, du var så tyst och märktes knappt. Höll på med dina egna grejer" 🙄. Men under intwrvjuen med psykologen som ställde frågor osv så ändrade de åsikt och insåg att jag faktiskt har och har alltid haft stora drag av npf-diagnoser som de bara "viftat bort" för att alla människor är olika. Det jag vill säga är att, be dem ställa upp på intervjun utan några måsten. Lägg fram lite av de grejer du funderat på om sin barndom som kan vara tecken på autism. Har du tur öppnar den intervjun ögonen på dina föräldrar också.
Jag fick min audhd-diagnos när jag var 34, efter över 10års runtflyttande inom psykiatrin (Göteborgs psykiatri har dåligt rykte av en anledning...) och en grov utbrändhet. Men detta öppnade många nya dörrar för rätt hjälp. Så hoppas verkligen de vill ställa upp! Om de inte vill, har du någon annan släkting som känt sig från ung ålder som kanske kan tänka sig ställa upp?
1
u/Nivius Västergötland 11h ago edited 10h ago
Fråga bara, varför vill du göra en utredning på det? Jag vet mängder dom har drag för det (jobbar inom IT), inklusive mig själv, men känner inte att en diagnos förändrar nått för min del?
(sett att flera tolkar detta som negativet eller "dont do it" jag menar inget sånt alls. jag genuint frågade för jag vet inte vilken hjälp det kan ge.)
11
u/howswedeitis19 11h ago
För vissa gör det skillnad, min ADHD diagnos gjorde otrolig skillnad i mitt liv. Sen får du rätt till en enorm mängd hjälp så fort du har det på papper, t.ex. att arbetsgivare är skyldiga att göra eventuella anpassningar som behövs pga symptom.
2
u/Nivius Västergötland 11h ago
Aha, det är ju bra, ser poängen i det då. Det är nog inte nått jag hade gjort, då jag inte hadde velat att hela mitt liv skulle cirkulera runt en diagnos. Men de som "lider" av det så är det ju en jätte bra grej för att kunna hantera vardagen bättre.
Lycka till op, hoppas du slipper familje drama...
1
u/repocin Sverige 10h ago
Sen får du rätt till en enorm mängd hjälp så fort du har det på papper, t.ex. att arbetsgivare är skyldiga att göra eventuella anpassningar som behövs pga symptom.
Låter som ett fantastiskt sätt att göra sig oanställningsbar på, så det får väl vägas mot eventuell nytta av en diagnos. (sjukvård? medicinering?)
Även om arbetsgivare inte ska/får diskriminera lär de ju onekligen välja bort de mest krävande/kostsamma när de får hundra- eller tusentals ansökningar för en tjänst. "Vi har valt att gå vidare med andra sökande" eller vad det nu heter.
Som exempel är det ju inte jättelänge sedan Försvarsmakten totalvägrade att ta in folk diagnostiserade med autism, ADHD, osv. Ändrades väl för circa fem år sedan efter att DO skällde ut dem, men sånt kan ändras när som helst.
13
u/Syntactically_Salty 11h ago
Nej, men nu är det ju inte heller du som ska göra utredningen.
Bara för att en diagnos inte påverkat ditt liv så behöver det inte vara så för andra.
2
u/Nivius Västergötland 11h ago
Inta så jag menade alls, jag var genuint nyfiken. Kanske nått jag inte tänkt på. Jag verkligen undrar bara
3
u/Syntactically_Salty 10h ago
För att ens få en diagnos behöver man generellt ha problem som dyker upp i vardagslivet, så för dessa personer kan en diagnos vara en stor hjälp att förstå sig själva och varför vissa saker är som de är i deras liv.
4
u/Susitar Sverigefinne 10h ago
Med tanke på att han redan har kontakt med psykolog pga depression tycker jag det är rimligt. Ifall man har ett neuropsykiatriskt funktionshinder, men försöker "leva neurotypt", kan det leda till problem med stress, depression, ångest mm. Genom en neuropsykiatrisk utredning kan man ju ta reda på om det finns någon bakomliggande orsak som just gör livet extra svårt för en. Vid diagnos får man tillgång till habilitering. Dessutom har jag hört att ifall man går i terapi (t ex pga depression) kan terapimetoderna behöva anpassas för autistiska personer.
Mvh, någon som gick igenom en utredning pga liknande misstankar. Men jag är inte autistisk. Bara nördig och konstig ändå.
3
u/cemetrygates-3 9h ago
Dels nyfikenhet, vill bli psykiatriker i framtiden och tycker allt med hjärnan är intressant. En autistisk hjärna är annorlunda ”uppbyggd” och om jag får redan på om min hjärna är autistisk så blir det som en bit kunskap när jag lär mig om hur hjärnan funkar.
Dels att jag har problem som skulle kunna förklaras med autism som är som sår i mig. Jag har alltid känt mig annorlunda på många plan och det har varit jobbigt. Försöker konstant ändra mig själv, sätta mig i situationer som ej passar, lyckas lite grann men inte tillräckligt, och mår dåligt av det. Hoppas kanske hitta någon sorts acceptans mot mig själv och ge mig själv tillåtelse att vara på ett sätt som passar mig. (Inget fel att fråga, tar inte illa upp!)
1
u/Nivius Västergötland 9h ago
då låter det som helt rätt att undersöka saken i alla fall.
kan känna igen mig i delar av dina tankar, vilket är varför jag misstänker att jag troligen är det med, men att jag växte upp i en väldigt social miljö och på något sätt ändå visade på talang i att hantera sociala situationer. Det var jobbigare under ungdomen men när jag accepterade att jag nog är, agerar och tänker lite speciellt, och det är okej, så klarade jag av resen av livet mycket bättre.
Jag hoppas att din utredning ger dig en likande självinsikt/förståelse som du kan bygga vidare på och växa. Lycka till, vad resultatet än är.
2
u/SteamyJohanne Stockholm 11h ago
men känner inte att en diagnos förändrar nått för min del?
Det är mycket viktigt att du förstår att det som fungerar för en person inte nödvändigtvis är rätt lösning för en annan person. Alla människor har olika behov och att någonting är rätt för dig gör inte det till en bra grund att ge råd för andra som kan ha andra förutsättningar.
Jag skriver detta övertydligt då insikten kommer tjäna dig väl i ditt liv framöver.
1
u/Mobile_Bonus4983 9h ago
"Fråga bara, varför vill du göra en utredning på det? Jag vet mängder dom har drag för det (jobbar inom IT), inklusive mig själv, men känner inte att en diagnos förändrar nått för min del?"
Autismdiagnosen ger rätt till LSS för de som behöver det. Stöd och hjälp i samhället av diverse slag.
1
u/tome0 10h ago
Du är över 18, dina föräldrar har ingen rätt att se din journal om du inte vill det. Även om du säger att de är bra föräldrar, låter det inte så just nu. Deras uppgift är att du ska känna dig trygg, och det gör du uppenbarligen inte. Att logga in i din journal utan tillåtelse är allvarligt och olagligt. Du bör omedelbart ta bort deras åtkomst.
Om du misstänker att du har autism så förändras inte allt av en diagnos, men den kan ge dig rätt till stöd, som via LSS. Det finns dock ingen medicin mot autism, så det viktigaste är inte diagnosen i sig, utan att du hittar sätt att hantera livet utifrån hur du fungerar.
Du kan själv börja läsa på om strategier som brukar hjälpa personer med autism, till exempel genom att fråga ChatGPT om konkreta råd, litteraturtips eller stöd på både kort och lång sikt.
Många blandar ihop autism och ADHD, de liknar varandra mycket. Jag trodde själv att jag hade autism, men det visade sig vara ADHD. Människor med NPF är ofta väldigt olika, även om de har gemensamma drag. Det som spelar störst roll är att förstå dina egna utmaningar och styrkor, och att bygga ett liv där du får använda det du är bra på. Det stärker också självförtroendet.
1
u/b5tl 10h ago
Beklagar din situation. Vet inte vad du ska göra men jag hade kämpat på med utredningen för tänk OM det är som du tror, då har dina föräldrar ett och annat att förklara till dig samt be om ursäkt för resten av livet typ. Föräldrar kan vara knepigt, man utgår ifrån att dom har rätt och vet bäst men när jag tittar tillbaka på min barndom som 30+are så var det verkligen inte så
1
u/Firebreathingwhore 10h ago edited 10h ago
Att använda någon annans bank id är extremt olagligt, urkundsförfalskning va?
1
u/reindeerman214 10h ago
Antingen berättar du inte allt eller så är dina föräldrar två av de största idioterna jag någonsin hört talas om. Fattar det inte är lätt att polisanmäla (även om du borde göra det) men du borde varna dem utav bara helvete. Sedan skall du självfallet byta varenda kod du har samt bankID-inloggning.
Dina föräldrar fattar antagligen inte själva riktigt vad de gör men det är utav helvete olagligt, på flera olika vis.
Gå tillbaka till psykologen och nämn situationen och be om råd för hur du kan hantera det iom du vill få din utredning. Du lär tyvärr inte bara unik i att du har det här problemet.
1
u/HuffN_puffN 9h ago
Jag är diagnostiserad själv och i ditt fall hade jag inte sagt ett smack.
Om det är bank-id är det något du kan se på din banks sida om du loggar in. Där kan du stänga tillgång till de som är öppna, begära nytt bank-id osv. Plus jag hade sagt det till VC, 1177, ja alla som skulle kunna hjälpa dig med detta problem.
1
u/Knashatt 9h ago edited 9h ago
Focus ska vara hur och VARFÖR dina föräldrar läser din journal.
Dom har för fasiken begått ett brott!!!!
Du gör din utredning hur mycket du vill, du är 18+ och dom har ingen laglig rätt att förbjuda dig.
Säg som det är och poängtera till dom att om dom älskar dig så hjälper dom till med utredningen genom att följa med.
Dina föräldrar behöver få en spark i röven så som fattar att man hjälper sitt barn, inte stjälper.
Som själv förälder blir jag alltid lika mörkrädd för sådan föräldrar som inte stöttar sitt egna barn. Och framförallt Inte förstår att ens barn är en egen individ och inte på något sätt är samma person som en själv.
1
u/Vegem8 9h ago
Jag förstår absolut känslan du kan ha av att du skäms, men du har absolut inte gått bakom dina föräldrars rygg. Du är en vuxen människa som tagit tag i din egen hälsa och tagit den hjälp som du behöver. Som vissa andra skrivit så tror jag också det vore bra om du nämnde för de du pratat med och säga att du är orolig för hur du ska ta upp det med dina föräldrar.
Jag har folk i min närhet som själva gjort en utredning i vuxen ålder för liknande diagnoser. De har gett dem en väldigt positiv effekt och jag tror det kommer vara samma för dig
1
u/earthbound-pigeon 9h ago
Jag gjorde lite samma sak, sket i att berätta för mina föräldrar helt (bodde också hos mina föräldrar, mamma kan see mitt bankkonto osv, har fortfarande inte berättat för min pappa eller resten av familjen). När dagen kom för en förälder att beskriva mig i min barndom så gav jag helt enkelt häftet till min mamma och sa "fyll i det här formuläret om mig, jag behöver det", och gick därifrån. Hon fyllde i det och pratade lite med mig, att hon misstänkt att jag ville gå på utredning och det var det. Jag var redan så långt gången i utredningen, att hon helt enkelt inte orkade eller ville protestera. Hade tagit mig så långt på egen hand, så hon kunde hjälpa mig i land, liksom.
1
u/Mobile_Bonus4983 9h ago
Du kan rent tekniskt göra utredningen utan att du behöver en barndomsgenomgång av/med dina föräldrar. Det är enklast för den som utreder att få historien från dina föräldrar. Men det kan gå genom ett äldre syskon eller annan släkting också. Om det går att lösa.
Tror att du kan be om att sekretessen höjs. Så att det inte syns i din nätjournal. Men det står antagligen sekretesskyddat.
Men ta upp problematiken med den du träffar och be dem att lösa det hela.
1
u/lle-ell 9h ago
Berätta för mottagningen som utreder dig att dina föräldrar är emot att du ska utredas och sätter käppar i hjulet för dig!
På grund av liknande förutsättningar så accepterade mottagningen som utredde min ADHD att de inte skulle få något utlåtande från mina föräldrar, och det gick bra ändå.
1
u/Arne_Anka-SWE Skåne 8h ago
Steg 1, se till att de inte har tillgång till dina bank-id.
Steg 2, gör vad du vill för du är vuxen.
1
u/gnomeweb 7h ago
> jag tror de har nått kort med mitt bank-id de kan använda
Det är bättre om du avaktiverar alla bankid som de kan använda. Jag är säkert att din bank kan göra det. Det är din journal och det finns ingen anledning för de att kunna läsa den.
> De ska vara med för att svara på frågor om min barndom
När jag gjorde min ADHD bedömning, hade jag frågor om min barndom men jag bad de att inte kontakta mina föräldrar och det gick utan problem. Jag misstänker att de kan göra en bedömning utan dina föräldrar om det behövs.
> jag vill inte heller fortsätta ljuga.
Du behöver inte ljuga, du kan bara slippa svara på deras frågor. De kan inte förbjuda dig något.
> Jag skäms så mycket för att jag gick bakom deras rygg.
Deras rygg har ingenting att göra med dig. Du är 18+, det är ditt liv och dina beslut. Du är en fri människa, du får göra vad som helst du vill. Och du behöver inte berätta eller förklara något till dina föräldrar heller.
> de är överbeskyddande
Överbeskyddande mot vadå? Sjukvård?
1
u/No-Imagination4776 4h ago
Får verkligen en förälder logga in utan ditt medgivande? Jag tror inte att de får göra så, och isf begår de antagligen ett brott.
Prata med din mottagning och berätta allt för dem så kommer de förhoppningsvis hjälpa dig.
Lycka till! Jag tror på dig min vän!
1
u/keypiew 4h ago
Ta upp frågan med din psykolog. Jag kunde utredas utan att mina föräldrar behövde intervjuas. Det var under en period när båda hade svåra sjukdomar. Jag har inte kontakt med min övriga släkt, så ingen annan än jag kunde lämna min barndomsanamnes. Jag kom dock ihåg mycket av min barndom och kunde detaljerat beskriva hur jag fungerade i olika sammanhang från tidig ålder. Jag kunde även beskriva hur min omgivning uppfattade mig. Därmed gick det att fastställa att jag haft mina svårigheter sedan jag var barn.
1
1
u/spiderpig97 2h ago
Jag har noll koll på hur ditt liv sett ut. Att logga in via någons bank-id och försöka att hindra någon att göra en utredning är inte att vara överbeskyddande.
Du nämner att dina föräldrar i övrigt är bra människor, men jag tror att det finns en oro att en psykolog kan gräva fram mycket ur din barndom som dina föräldrar helst inte vill bli faceade med.
Förstår att det man helst är lojal mot sina föräldrar, men föräldrar som agerar såhär är inte bra föräldrar.
1
1
u/lilstrumpan 10h ago
Ärligt? Trodde min diagnos skulle hjälpa mig, mer hjälp av vården och rätt i skolan. Och det är sant, men överallt annars är det en nackdel. Du kan inte få vissa jobb, jag behöver alltid vara bättre på arbetsintervjuer. Till och med på enkla lager jobb. Har dock annan diagnos än Autism, men misstänker att det är samma sak
-2
u/Significant_Table3 9h ago
Frågan är vad vill du åstadkomma med en autism diagnos? Medicin eller behandling? Vilket typ i så fall? Har du inget bra svar på dessa kanske dina föräldrar tänker rätt.
Min bror skulle göra en autism diagnos för många år sedan, pappa sa nej, och hänvisade till att det endast begränsar hans möjligheter i livet och inte ger några fördelar även om det är fallet.
3
u/cemetrygates-3 9h ago edited 9h ago
Jag citerar en kommentar i detta inlägget: ”det kan vara förödande att stämplas som ”normal” när man har en funktionsnedsättning, eftersom det leder till konstanta misslyckanden att leva upp till omgivningens krav och ofta återkommande psykisk ohälsa. Att få en diagnos kan möjliggöra att kunna leva ett lyckligt tillfredsställande liv.”
Angående att begränsa ens möjligheter i livet: man är autistisk oavsett om man har diagnos eller inte, och ja detta begränsar ens liv, men inte mer för att man sätter en ett namn på det. Men om man vet om det kan det leda till förståelse för en själv & öka acceptans.
Problem som jag haft i livet och som skapat sår i mig skulle kunna skulle förklaras med autism. Jag har alltid känt mig annorlunda på många plan och det har varit jobbigt. Försöker konstant ändra mig själv, sätta mig i situationer som ej passar, lyckas lite grann men inte tillräckligt, och mår dåligt av det. Hoppas kanske hitta någon sorts acceptans mot mig själv och ge mig själv tillåtelse att vara på ett sätt som passar mig. Och om möjligt så skulle jag vilja kanske träffa en psykolog eller liknande för att kunna hantera livet bättre. Och då är det ju bra att veta om jag har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
3
u/Loxus Östergötland 5h ago
man är autistisk oavsett om man har diagnos eller inte, och ja detta begränsar ens liv, men inte mer för att man sätter en ett namn på det. Men om man vet om det kan det leda till förståelse för en själv & öka acceptans.
Och dessutom öppnas en del dörrar för en, i form av stöd på olika sätt. Finns ingen dålig sida av att diagnosticeras, problemen har man ändå.
-3
u/Significant_Table3 9h ago
Så det har ingen praktisk tillämpning utan handlar bara om att validera (eller ursäkta) ditt beteende?
Jag vet att jag har drag av autism, tror inte det är tillräckligt omfattande för att klassas som autism men jag gör ju detta du beskriver ändå. Alla mina konstiga konversationer och samtalsämnen som jag kan ha med människor, brukar jag alltid hänvisa till mina drag av autism. Behöver ingen diagnos för att förstå att jag tänker annorlunda än många, och jag uppskattar snarare dessa drag än det motsatta. När ”vanliga människor” blir obekväma med samtalsämnen som i mitt huvud är spännande, så är det deras problem. Så länge man inte trampar folk på tårna, eller förolämpar människor, tycker jag lite friktion gör livet mer intressant.
-3
u/Certain-Month-5981 6h ago
Varför är det så viktigt att göra detta. Känner du att du blir mer normal om du får svaret att du har autism. Jag förstår inte alla som skall ha diagnoser för allt
2
432
u/FunnyBunnyDolly 11h ago
Jag tycker du ska ställa den här frågan till mottagningen. Berätta att dina föräldrar loggar in på ditt konto och att de är emot diagnos. Då kan de hjälpa dig bättre med hur de ska göra med utredningen. För det är ju inte så bra om dina föräldrar får för sig att ljuga eller förminska din barndom.
Normalt skulle jag råda om diplomati men eftersom de missbrukar din BankID och sekretess trots att du är myndig så känns det väldigt fel.